Den mystiske mannen i mitt förra inlägg är varken kock eller busschaufför. Det närmaste är nog cowboy. Men en mongolisk sådan. Vad kallas man då? Hästboy, kamelboy, fårboy... Han verkade ha god hand med alla djur och han var en utmärkt fågelspanare.
Dessutom ingav han en stor respekt. Att leva på landet i Mongoliet är ett hårt liv men jag fick intrycket att han skulle kunna klara sig i alla lägen.
Här nedanför sitter han i vacker bländvita skjorta i sin rätta miljö, Gobiöknen.
Bilden jag visade igår i Bildligt talat är tagen inne in hans jurta när det såg ut som om han satt och förlorade sig i sina tankar.