Trist med förkylning. Jag kände igår hur det kom smygande. Smygande förresten.. det var rätt bra fart på det. Så idag är jag förkyld på vänster sidan - inte så farligt men ändå. Typiskt att det kommer just nu - imorgon kommer mina föräldrar på middag. Pappa fyller år och för andra året i rad får han en middag istället för någon sak. Jag kommer att behöva stå rätt mycket i köket för att laga till kinamaten som vi tänker bjuda på, flera olika rätter är det tänkt. Hur kul är det att känna sig hängig då. Men jag satsar på att det här är en liten förkylning som går över kvickt.
Senast jag var förkyld var i somras i slutet av Tibetresan. Under flygningen mellan Lhasa och Beijing fick jag enormt öronlock - jag hörde jättedåligt. Och det blev ju inte bättre sedan när jag flög vidare hemåt efter några dagar i Beijing. Locket satt i i flera dagar hemma. Jag kurerade mig med överdosering av nässpray (doctors orders).
Här är också en som är förkyld. De här barnen träffade vi i en by mitt ute i ingenstans på det tibetanska höglandet där vi stannade till. Människorna från byn tittade på oss och vi på dom. Båda grupperna antagligen lika förundrade.