Ulaan Bataar, som betyder röd hjälte, är ett namn som Mongoliets huvudstad haft sedan 1924. Över en tredjedel av landets befolkning bor i staden.
Med bästa vilja i världen kan jag inte säga att jag tycker att den är vacker. Staden är sliten, med osammanhängande byggnadsstil och dåliga gator och ser i mina ögon väldigt rysk ut. Kanske är det de kyrilliska bokstäverna som leder tanken i den riktningen.
Staden växer så det knakar. Inte så mycket på höjden utan till ytan. Fortfarande bor nästan hälften av invånarna i ger, nomadernas runda tält.