16 februari 2008

Ribban på 2.70?

Igår frågade en kollega mig om jag hade någon ny specialresa på gång. Näej, svarade jag, vi ska bara till New York nu i vår och sedan troligtvis lite till USAs västkust i sommar kanske med lite Kanada, så jag har inte nån riktig grej på gång...

Sedan hörde jag vad jag själv sa. Här snackar jag om två riktiga resor och tycker själv inte att det är något speciellt... Suck, jag måste tydligen ha lagt ribban mycket högt. För egentligen menar jag ju bara att jag inte ska ut på någon äventyrsresa. Det som jag betraktar som äventyrsresa alltså.

Vad är äventyrsresa då? Det är nog en rundresa i ett land där jag inte har varit förut och med hög häftighetsfaktor enligt mitt sätt att se. Gärna med inslag av vandring och att bo i tält eller allmänt primitivt lite då och då. Vara ute på landet och i naturen. Äta annan sorts mat. Stöta på lite oväntade grejer. Inte horder av turister i närheten.

Detta betyder ju inte att jag tycker att allt annat är blaha, blaha. Absolut inte. Min grundinställning är att resor är kul. Resan behöver inte gå långt bort eller till ett ställe jag aldrig varit på förr, det finns så mycket att se och upptäcka ändå.

Men innerst inne.... det är nog ändå äventyrsresorna jag vill ut på. Det visar väl mitt spontana svar till min kollega om inte annat.

Kväll i Tien Shan, Kirgizistan

4 kommentarer:

  1. Det är precis så här jag känner också. Jag kanske inte vandrar så mycket men annars tänker jag precis likadant. Har också upplevt att folk får lite fel uppfattning om jag säger att jag ska "bara åka till Barcelona" typ. Det är förstås jättekul men det är inte den där optimala resan som är extra spännande med annorlunda kultur och nya upplevelser.

    Dessutom missuppfattar många och tror att jag vill skryta om mina resor när jag i själva verket är så uppfylld av allt det roliga och spännande jag har fått vara med om och vill berätta. De förstår inte... inte alls. Det är tråkigt.

    SvaraRadera
  2. Precis. Precis så är det.
    Jag vill berätta och dela med mig, men det går absolut inte ut på att skryta. Men... eftersom jag har lärt mig att "ingen" egentligen är intresserad, drar jag ner på berättandet - förminskar upplevelsen på något sätt, och då är det inte lika kul. Så den gången jag träffar någon likasinnad är det fest!
    Tur att man kan blogga!

    SvaraRadera
  3. Jag känner igen det du skriver om så mycket!!! För mig blir det lätt att jag pratar om platser i hela världen på samma sätt som en "icke-resfreak" pratar om platser inom samma län..

    Jag försöker också undvika att babbla på om mitt resande, vill inte verka skrytsam och har en känsla av att det kan sticka i ögonen på folk. Även om det har med jobbet att göra, och vi jobbar ju faktiskt otroligt mycket.

    Jag håller med om det du skriver om äventyrsresor, jag gillar mest dom också! :)

    SvaraRadera
  4. Jag blir bara inspirerad när människor berättar som sitt resande, på samma sätt som jag blir inspirerad av att läsa i din blogg, även om mitt eget resande inte alltid är så äventyrligt.
    Jag önskar bara att jag hade mer tid till att resa, men de fem semesterveckorna per år räcker inte så långt... Men på Mauritius-resan nu tog jag faktiskt obetald semester, för att inte nalla av de ynka semesterveckorna som jag gärna vill ha kvar till i sommar.

    SvaraRadera